I rörelse

Jag vaknade på morgonen efter en natt fylld med drömmar om att jag skulle missa bussen, missa uppropet, missa min plats på läkarprogrammet. Det vill säga - jag var stressad redan innan dagen börjat gry. Jag kokade kaffe, men espresson kokade över och jag fick sump i det. Pressade i mig några mackor, mådde förfärligt illa. Gick och köpte mig en kofta. I provrummet hade de en alldeles förskräcklig belysning så jag såg hemsk ut i ansiktet - tvekade, men köpte tillslut en ny foundation. Jag hann med bussen. Kom till Lund, hittade inte till Fernström - första och sista gången det händer, Fernström är den föreläsningssal jag kommer befinna mig i varje dag i åtminstone ett halvår framöver. Väl där ökade nervositets- och adrenalinnivån till max. Har jag kommit fel? Är det här verkligen läkarprogrammets upprop, eller är det något annat? Vad gör jag om det är fel? Och sedan, när jag fattat att jag kommit rätt och de började uppropet - då blev jag ett totalt nervvrak och skakade som en dåre. När de närmade sig E i listan höll jag på att avlida av nervositet. De hoppar över mig! Det har säkert blivit något fel! De kommer inte att räkna upp mig för jag har inte kommit in, såklart jag inte har, det säger ju sig självt! Att jag skulle komma in faller ju på sin egen orimlighet, det förstår jag väl, de kommer aldrig räkna upp mig! Aldrig!

De räknade upp mig. Jag svarade ett högt Ja, och pustade ut.
Och därmed började jag min långa, mödosamma - men otroligt roliga resa, mot mitt drömyrke som läkare.


Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Karin Boye

Lösryckta citat som gjorde särskilt stort intryck på mig

Ur "Fallet" av Albert Camus

"Holland är en dröm, monsieur, en dröm av guld och rök, rökigast på dagen och mest förgylld om natten, och natt och dag är denna dröm befolkad av dessa Lohengriner vilka drömmande färdas på sina höga svarta cyklar liksom på sorgens svanar och utan rast eller ro far genom landet, längs havsstränder och kanaler."

"Kamelen som bestått ullen till min överrock hade antagligen skabb; å andra sidan har jag välskötta naglar."

"Ja, käre vän, det borgerliga äktenskapet har fått vårt land att ta på tofflorna för att snart föra oss fram till dödens portar."

"Jag funderar ibland över vad framtidens historiker kommer att säga om oss. De behöver bara en enda fras för att definiera den moderna människan: hon idkade skörlevnad och läste tidningar."

"När allt kommer omkring är det oriktigt att säga att jag aldrig har älskat. Jag har ådragit mig åtminstone en stor kärlek i mitt liv och föremålet har alltid varit jag själv."

"Man kan säga att kvinnorna har en sak gemensam med Bonaparte, nämligen att de alltid tror att de ska lyckas där alla andra har misslyckats."

"Att försöka komma ner till åttahundra meter under havet med risk att fastna med huvudet i en klippskreva (en flaskhals, som de där oansvariga personerna kallar det!) föreföll mig vara en bragd för perverterade och neurotiska individer."

"Ingen människa är skenhelig i fråga om sina nöjen, har jag läst det någonstans eller har jag tänkt det, käre landsman?"

"Om sanningen ska fram så skulle jag ha gett tio samtal med Einstein för ett första rendez-vous med en söt artist. Fast vid det tionde mötet längtade jag förstås efter Einstein eller en bra bok."

"Vi kommer aldrig upp ur denna jättelika dopfunt. Hör ni? Hör ni inte skriken från osynliga måsar? Om de skriker åt oss, vad är det då för mål som de kallar oss till?"

"Först hade jag blivit kär i en papegoja och nu måste jag ligga med en orm."

"Tänk vad vi beundrar de läromästare som inte längre talar därför att de har munnen full av jord!"

"Framförallt ska man inte tro att ens vänner, som de borde, ringer till en varenda kväll för att höra efter om det inte just är den kvällen man har bestämt sig för att begå självmord eller enklare uttryckt, om man inte behöver sällskap ifall man inte har lust att gå ut."

"Fast ni får väl lov att vidgå att ni i dag känner er mindre belåten med er själv än för fem dagar sedan?"

Mina topp tre danska favoritlåtar (OBS! Högst konfidentiellt material!)

#3
Medina - Kun for mig

Kun tonerna fylder min verden
Jeg hører kun musik I mit iskolde hjerte
Her er det ingen ting der kan røre mig
Her er det ingen mand der kan snørre mig

For jeg har ikke mere tilovers for kærlighed
Og jeg er så færdig med din falske ærlighed
Nu er det forbi, jeg skal morer mig
Jeg sagde jeg har det meget bedre uden dig

Så nu er musikken
kun for mig kun for mig
kun for mig kun for mig
kun for mig kun for mig

Kun for mig




#2
Rasmus Seebach - Engel




Og planen den ku' ik' slå fejl,
jeg sku' bli' gammel med dig.
Lykken var gjort, jeg skulle gør' dig til mor
Og ja, jeg har hørt om Nemesis,
men troede vel egentlig at vi var kvit.

Jeg ville virkelig ønske at jeg ku' bli',
men jeg er nød til at sige farvel...

Min engel, min engel, min engel
For evigt, for evigt, for evigt
Jeg elsker, jeg elsker, jeg elsker
Kun dig.
Farvel. Sig farvel.




Och så den bästa - nånsin!

#1
Brøderne Olsen - Smuk som et stjerneskud




I den varme nat, fyldt med drømmen at
lykken varer evigt.
Lyser månen op på en kvindekrop, ja,
og hennes smukke ansigt.

Hun er bare min store kærlighed,
Der bli'r større, der bli'r ved og ved.

Smuk som et stjerneskud
som tiden går.
Smukkere ser hun ud,
år efter år...

Om du lämnar mig nu

Inatt kunde jag inte sova. Efter ett antal timmars stirrande ut i tomma intet gick jag upp och ut i natten. Utan tanke eller direktioner gick jag längs gatorna, svepte som en salig ande längs häckar och murar i denna stad jag växt upp i. Häckar och murar jag stått och gråtit vid, skrattat vid, haft min första fylla vid, viskad hemligheter vid, växt upp vid. Natten var klar och luften kändes lätt i mina lungor, på ett sätt jag sällan upplever. Katter stannade upp och stirrade misstänksamt på mig vid varje hörn, men jag lyckades skickligt undvika alla människor under den en och en halv timme jag var ute. Och jag gick och gick, försökte reda ut mig själv, försökte ordna bland mina tankar. Einar är mycket mjukare på natten, mer sentimental. Det är svårt att säga om jag kom fram till något eller inte. Sådant där är saker som växer fram. Men när jag var ett kvarter hemifrån, efter en och en halv timme, var det någon som hade fönstret på glänt och jag stannade tvärt. Just som jag gick förbi, sjöng Miss Li: Jag skulle vakna mitt i natten och ta en lång promenad.

Det var ett lite för magstarkt sammanträffande för mig. Tror jag på ödet? Jag vet inte.