Jag hostar vidare. Igårkväll fick jag svårt att andas och fick åka till akuten. Fick syrgas. Riktigt trevlig och professionell sjuksköterska faktiskt. Även om jag ännu är helt ny i tanken på att jag en dag ska jobba i vården börjar man redan granska deras uppförsel på ett annat sätt. Utvärderande. Värderande. Så, en eloge till sjuksköterskan Daniel. Han var verkligen bra på sitt jobb. Även när han arbetade på den jobbigaste avdelningen (bara svininfluensahyserier), och mitt i natten till råga på allt. Good work Daniel!
Jag hoppas fortfarande på att bli frisk till Partus (Den Stora Nollningssittningen på lördag afton). Min far skrattade mig i örat när jag sa det. Ändå känner jag mig ganska pigg efter ett varmt bad och ganska optimistisk i utsikterna för detta mål. Gjorde sedan något så fåfängt som att lägga en ansiktsmask, men känner att jag kan hålla självdistansen om jag gör fula rynkminer i spegeln och skrattar rått efteråt.
Jag hoppas så mycket inför lördag. In spite of how little we know.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar