Can we bring yesterday back around?

Jag har fått en livskris.
20-årskrisen.

Jag har kommit in på läkarprogrammet som jag velat since forever and now I ain't feeling that overwhelmed after all-krisen.

I Lund får man ett paket. Välkommen in på denna svåra utbildningen, här har du prestigepoängen, statuspoängen och den framtida feta lönen, och här har du en karta över ditt liv, varsågod skriv under här och här.
Och när jag väl skrivit under och tittar på min dokumentkopia ser jag hur de ritat ut resten av mitt liv. Välutstakat. Utan kompromisser.
Rätt utbildning, rätt liv, rätt studieort, rätt arbetsplats.
Rätt lön.
Rätt forskningsprojekt. Rätt specialitet.
Rätt umgänge. Rätt intressen. Rätt valsedel i urnan.

Så står jag där, och känner att egentligen borde jag fortfarande hoppa och studsa av lycka som jag gjorde på jobbet i somras när jag fick reda på att jag kommit in. Egentligen borde jag fortfarande känna sådär, sådär alldeles överväldigad av lycka så att det bubblar ur öronen - men jag kan inte. Jag bara hör Håkan sjunga: är det här allt det blir så DÖR jag!


Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.





Jag var inte färdig. Jag skulle ju resa och lära mig en massa språk och tjäna ihop lite pengar. Inte sitta här som tjugo bast, going on pensionsålder och räkna på hur jag i slutändan ska lyckas få den bästa AT-tjänsten, inte sitta här och vända på mynten och de billigaste nudlarna och hoppas att jag får ihop det den här månaden.

Om jag klarar mig fram till julafton utan att komma gråtandes till mina föräldrar kan jag klara vad som helst. SÅ lite har jag kvar på kontot efter att alla räkningar är betalda.

Jag var inte färdig med mitt liv. Hur kunde jag missa det? Jag antar att jag aldrig riktigt vågade tro på att jag skulle komma in första gången jag sökte. Jag trodde att det fanns några år kvar. Nu blev de inte så och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det.

Jag skulle ju gjort så många saker innan jag kom hit. Hit, där livet stagnerar och sedan följer en utstakad linje.


När ska jag kunna göra dem nu då? Är det försent?

Är det kört nu?