Om gamars närhet skvallrar fågelspillning.
Att lösa oss från rums- och tidsurskiljning
har ljudlöst vita klockor ringt för oss
på dessa ängar av asfodelos.
Vår skepnad är till synes bibehållen;
blott puls och andning lämnas i kontrollen
och skuggan av mig själv blir släppt förbi,
ett håltomt eko av en melodi,
en sista rossling ur ett sängomhänge.
Vår död är ofullgången änsålänge.
En bit ur Det finns en sjö och sedan aldrig mer. Av Hjalmar Gullberg, Malmös stolthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar