Det är skam på torra land, dekadans, dekadans!

När jag först såg den här förfärliga reklamen satt jag på ett pågatåg och skulle ta mig från kärleksstaden Malmö till lärdomsstaden Lund. Jag trodde inte mina ögon. Satt och gapade och stirrade medan pågatåget sakta började rulla ut från stationen. För var det inte en av mina favoritfotografers mest kända porträtt av James Dean! Det är skam på torra land. Knappt har Dennis Stock hunnit gå ifrån oss och redan utnyttjar de situationen: det är så att man mår lite illa.

Jag skrev en hyllning till Mr Stock när han gick bort, det var i januari i år och inlägget finns här. Dennis fotade mycket jazz men folk hade alltid en tendens att fokusera på dessa tidiga verk med James Dean. Kanske på grund av att Dean dog så ung med en sådan oklanderlig aura om sig, kanske för att det är geniala porträtt tagna av en lovande fotograf. Kanske båda. Oavsett - jag tror att varken Stock eller Dean hade föreställt sig att de skulle bli föremål för en bilreklam... Exploateringen når nya höjder. Varje dag.


Titeln är som vanligt en alludering. Det där var det Cornelis som sjöng, i "Dekadans".