
Ah! dearest love, sweet home of all my fears,
And hopes, and joys, and panting miseries, -
To-night, if I may guess, thy beauty wears
A smile of such delight,
As brilliant and as bright,
As when with reavished, aching, vassal eyes,
Lost in soft amaze,
I gaze, I gaze!
Det där skrev John Keats i sin Ode to Fanny.
Fanny var hans livs kärlek.
Det har gjorts en vacker film om John Keats rätt nyligen.
Jag såg den på indiebion Spegeln och grät och grät och grät.
Filmen heter Bright Star och är lika vacker som den ädla poesi han författade.
Bright star! would I were steadfast as thou art.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar